Språkutveckling för de yngsta barnen
Här kommer månadsbrevet som jag gav ut i mars!
När jag ställde frågan om vilka ämnen ni ville att jag skulle skriva om i månadsbrevet så var det flera som ville veta mer om de yngsta barnens språkutveckling. Det här månadsbrevet innehåller därför vad som är viktigt i språkundervisningen för de yngsta barnen. I månadsbrevets andra del handlar det om känslor hos barn som är högkänsliga.
För språkets utveckling för barn som är 1–2-år är det viktigaste relationen och närheten till viktiga vuxna. Vi lär språk när vi är tillsammans med andra. Speciellt gynnsamt för barns språk är när de är tillsammans med de som kan mer språk än dem själva.
Här är några viktiga delar som barn behöver för att utvecklas språket:
Relation och anknytning: Små barn lär sig språk genom samspel. Svara på deras ljud, ord och gester för att uppmuntra kommunikation.
Sång, ramsor och sagor: Upprepad rytm och melodi hjälper barn att känna igen ord och uttryck vilket är positivt för språkutvecklingen. Sång, ramsor och sagor är också värdefulla för att känna tillhörighet i gruppen och en glädje tillsammans.
Läs böcker. Att barn får lyssna på böcker är en av de viktigaste aktiviteterna för deras språkutveckling.
Lek med språket: Rim och ordlekar gör språket roligt och på det sättet ökar inlärningen.
Vardagssamtal: Prata och sätt ord på det ni gör i stunden, t.ex. "Nu tvättar vi händerna, det känns blött!" - att barn får höra många ord när de är aktiva ökar deras eget ordförråd.
Bildstöd och rekvisita: Pekböcker, bildkort och föremål kopplade till orden hjälper barn att förstå och minnas då det kopplar på ett till sinne för orden.
Ge tid för svar: Små barn behöver längre tid för att svara. Vänta in deras reaktioner och tänk på att deras “svar” ofta är med kroppen och mimiken och inte med ord.
Jag är i början av min utbildning i coach i högkänslighet och det som jag lär mig i utbildningen vill jag dela med er. I det här månadsbrevet skriver jag om vad det kan innebära för barn att vara högkänsliga.
Barn som är högkänsliga är väldigt olika, i sitt beteende och hur de agerar, eftersom barn är i första hand barn och det är mycket som styr ett barns beteende och agerande. Alla barn som är högkänsliga är inte likadana, vilket är viktigt att komma ihåg.
Ett gemensamt drag hos högkänsliga är, dock, att högkänsliga känner mer känslor än barn som inte är högkänsliga. Det finns flera studier som visar att högkänsliga reagerar starkare känslomässigt. Forskare har bland annat sett med magnetkameraundersökning en ökad aktivitet i delar av hjärnan hos högkänsliga vid reaktioner på upplevelser. Det här innebär bland annat att högkänsligas hjärnor är utformade så att de har lätt att ta in omgivningens känslor.
Att ta in omgivningens känslor kan vara både positivt och negativt. Det är positivt på det sättet att högkänsliga känner en stor empati för människor och djur. Det här kan också bli jobbigt då det kan bli en belastning att känna för mycket av andras känslor, även om de är positiva. Om det är negativa känslor blir det en ännu större belastning och kan leda till stress och överstimulans.
Jag kommer att återkomma till känslor men här kommer två tips på vad hur vi kan stötta barn som är högkänsliga:
Sätta ord på känslor, om vi vuxna sätter ord på barnets känslor och våra egna kan barn få en förståelse för vilka känslor som är barnets och vilka som är ens egna.
Möjlighet till vila under dagen, det kan vara en vila i form av sova, sitta för sig själv och lyssna på en bok eller leka själv.